10.000 ovälkomna gäster

Nej, det handlar inte om IDF i södra Libanon, eller amerikanska soldater på permis i Seoul – det är bikolonin som slagit sig ner under våra tegelpannor i Frankrike. Vi har ett stort tak, och välisolerat med 20–30 cm glasull. Bin gillar glasull. Just nu producerar de honung för fulla muggar, och flyger genom hålen i innertaket, vid bjälkar och skorsten, ner i sovrummet. Där dammsuger jag upp de hundratals bi-liken varje natt innan vi (med viss tvekan) går till sängs. Lyckligtvis verkar bina sova på nätterna.
Men på dagarna håller vi fönsterluckorna stängda. Ljuset verkar locka dem, det är mest framför fönstren som de små ludna rackarna bildar en brun matta av döda kroppar.
Bin är fridlysta i Frankrike. Ska man ta hit en specialistfirma får man kalla dem "frolons" eller "guepes" (getingar) i stället för "abeilles" (bin). Förr kom brandkåren ("les pompiers") med stegbilen om man hade problem med svårbekämpade flygfän, men det har den slutat med. Även den berömda franska offentliga sektorn bantas, och servicen minskas (dock är det långt kvar till svensk eller brittisk nivå).
Experterna hittade ett jättelikt bi-bo mellan ena kortväggens stenmur och en av våra takbjälkar, efter att ha plockat bort takpannor och skurit sig igenom den svarta plasten. Killen i rymddräkten (bin är inte att leka med, och vet att försvara sig) sprutade gift, men sa att vi antingen fick gå upp genom innertaket eller såga av takbjälken för att kunna komma åt hela bisamhället. Vi har över fem meter i tak, så det är ingen enkel operation.
Några grannar vi hade på middag i fredags sa att det luktade honung i vårt sovrum. De roade sig med att räkna ut hur många kilo honung ett bisamhälle av vår storlek producerar på ett par veckor. Nu väntar jag bara på att innertaket på andra våningen ska ge vika och att vi får en kletig dusch av ljummen honung över oss.
Nästa vecka kommer vår takläggare hem från semestern. Jag börjar misstänka att det enda sättet att vara säker är att ta bort alla takpannor, riva bort plast och isolering, plocka bort alla bon, och sen lägga tillbaka allt igen. Tar en vecka, kostar en förmögenhet.
Men jämfört med att ha sitt sovrum och arbetsrum ockuperat av tusentals surrande, fientligt inställda och orakade flygfän så är det förmodligen ett bättre alternativ. Tips emottages tacksamt. Och då gärna om något giftigare än Löfbergs Lila.