Typsnitt i svensk dagspress 1992
I en undersökning, publicerad sommaren 1992, konstaterade nyhetsbrevet DtP att Quark XPress vunnit slaget om produktionen på de svenska dagstidningarna. På redaktioner och sätterier – det som finns kvar av dem – sitter redigerare och typografer och försöker lära sig det nya arbetsverktyget.
Men vad är det som kommer ut i andra änden? Många av dem DtP pratade med berättade om planer på omgörningar och nysatsningar, annan typografi och ny design. DtP har i sitt senaste nummer gjort en ny undersökning, och ställt frågan: Vilka typsnitt använder den svenska pressen? Dryga 70-talet tidningar svarade – och resultatet bekräftar en hel radda gängse uppfattningar om dagstidningstypografi…
• 34 av de undersökta tidningarna hade valt typsnittet Times för brödtexten, så gott som varannan alltså.
• Det näst populäraste typsnittet för brödtext är Century, oftast New Century Schoolbook, någon gång Century Old Style. 13 av de 71 undersökta tidningarna, eller nästan var femte, hade valt Century.
Att 50 procent av den svenska dagspressen sätter sina artiklar med Times förvånar inte. Detta klassiska typsnitt, tecknat under ledning av Stanley Morison för Times i London, är världens mest använda dagspresstypsnitt, om inte det vanligaste över huvud taget.
Century, oftast förekommande i Morris Fuller Bentons version New Century Schoolbook, är äldre än Times men inte omodernare. Benton, den amerikanska typografins nestor, har satt sitt namn under otaliga typsnitt, bland andra de populära sanserifferna Franklin och News Gothic.
New Century Schoolbook var jag själv med om att införa som brödtextsnitt och bilagerubriker i tidningen Idag – och tittar man på tabellen över typsnitt i DtP kan den insatte se spåren efter tidningsformgivarnas framfart över landet. Typsnitt som Nimrod eller Photina eller Gazette betyder en signatur som kommer att finnas kvar i tidningen en lång tid efter det att dummyn glömts bort eller kastats på sophögen av verklighetens krassa krav.
Efter Times och Century är brödtextsnitten (i fallande popularitetsskala) Gazette, Textype, Nimrod, Excelsior, Centennial, Clarion, Concorde, Corona, Digi-Antikva, Episet, News, Olympia och Photina.
En del av dessa är minnen från den tid (som inte är så länge sedan) då tidningar köpte sättsystem som krävde vissa typsnitt, som också såldes av det företag som levererade maskinerna. Så var företag som Monotype och Berthold uppbyggda, affärsidén var det slutna systemet – och det är därför dessa företag i stort sett är borta från den marknaden.
I dag är det öppna systemlösningar som gäller, standardplattformar och standardprogram. I Sverige betyder det oftast Macintosh och Quark XPress. Det borde också betyda att tidningsföretagen skulle kunna välja lite friare ur floran av flera tusen PostScript-typsnitt – men så är inte fallet, vilket vi kan se tydligt även i resten av DtP-undersökningen. Vilka rubriktypsnitt använder dagspressen i landet?
• 31 tidningar använder främst Bodoni, ett typsnitt med en stor svensk dagspresstradition. Giambattista Bodoni tecknade förlagan till tidnings-Bodonin kring sekelskiftet 1700–1800 i Parma, Italien (staden som exporterar skinkor och importerar svenska fotbollsspelare), skulle dock ha svårigheter att känna igen sitt typsnitt i Expressens tappning.
• 23 tidningar, eller var tredje, använder Times i rubrikerna. Liksom när det gäller brödtexten utmärker sig här Svenskan med sin alldeles egna, specialritade SvD-Times.
Övriga rubriksnitt i dagspressen är, förutom Bodoni och Times, också Century, Helvetica, Franklin, Centennial, Excelsior, Photina, Ideal News, Gothic, Futura, Univers och Bembo (hedersomnämnande till Sala Allehanda som faktiskt använder detta eleganta typsnitt till rubriker).
Utan att redogöra för alla övriga delar i DtP-undersökningen ska vi bara slutligen titta på typsnitten på löpsedlarna. Här chockade ju Svenska Dagbladet tittarna för en tid sedan genom att göra en löpsedel som utseendemässigt bröt mot de flesta konvenansens bud om tätt packade rubrikrader.
Så här ser löpsedelsligan ut: 35 av de tillfrågade tidningarna, hälften alltså, använder Futura. Det beror mestadels på en sak som nattredaktörer och löpsedelsmakare älskar över allt annat: Futura Extra Bold Condensed, en variant av Futura som är SMÄLLFET men samtidigt sväljer många pinnar per rubrikrad.
Vad Paul Renner skulle tycka om en svensk dagspresslöpsedel är osäkert, men de tankegångar som låg bakom hans ursprungliga, ganska eleganta och breda Bauhaustypsnitt Futura (1928) har inte mycket gemensamt med den packade svarta nyhetsförmedlingen på dagens svenska kioskväggar.
20 av de tillfrågade använder Helvetica, de flesta av de övriga andra mer eller mindre tråkiga sanserifsnitt som Univers, Frutiger, Heraldus, Helios, Gothic och Gill. Bara fyra använder fortfarande Bodoni på löpsedlarna.
Även om det kan finnas fog för en viss försiktighet i botaniserandet i katalogerna över PostScript-typsnitt så undrar jag lite över denna likriktning. Det finns ju hjälp att få, om man mot förmodan skulle känna bristande kompetens i typsnittsdjungeln.
För tidningar med snål konsultbudget kommer här några alldeles gratis typsnittstips. Först några alternativ till Times och Century som brödtext:
• Swift (ritad av holländaren Gerard Unger)
• Concorde
• Plantin
• Ehrhard
• Baskerville
• Sabon
• Berling
Här har ni några alternativa sanseriffer, för er som tröttnat på Futura/Helvetica på löpet:
• ITC Franklin Gothic Condensed (nyritade av David Berlow)
• Myriad (Adobes nya, mångsidiga Multiple Master-typsnitt)
• Frutiger
• Gill
• News och Trade Gothic
• Placard, Hanseatic, Hadrian Bold m.fl. smala typer
Slutligen. Är valet av typsnitt då så viktigt? Nej, det handlar mera om hur man använder det typsnitt man har. Ofta är värdena för utslutning och avstavning, ordmellanrum, kägel mm så dåligt inställda och bristfälligt anpassade till tryck och papper att tidningstexten ser eländig ut av detta skäl. Så vänta er inga under bara för att ni byter typsnitt…
Publicerad i Pressens Tidning 1993
Men vad är det som kommer ut i andra änden? Många av dem DtP pratade med berättade om planer på omgörningar och nysatsningar, annan typografi och ny design. DtP har i sitt senaste nummer gjort en ny undersökning, och ställt frågan: Vilka typsnitt använder den svenska pressen? Dryga 70-talet tidningar svarade – och resultatet bekräftar en hel radda gängse uppfattningar om dagstidningstypografi…
• 34 av de undersökta tidningarna hade valt typsnittet Times för brödtexten, så gott som varannan alltså.
• Det näst populäraste typsnittet för brödtext är Century, oftast New Century Schoolbook, någon gång Century Old Style. 13 av de 71 undersökta tidningarna, eller nästan var femte, hade valt Century.
Att 50 procent av den svenska dagspressen sätter sina artiklar med Times förvånar inte. Detta klassiska typsnitt, tecknat under ledning av Stanley Morison för Times i London, är världens mest använda dagspresstypsnitt, om inte det vanligaste över huvud taget.
Century, oftast förekommande i Morris Fuller Bentons version New Century Schoolbook, är äldre än Times men inte omodernare. Benton, den amerikanska typografins nestor, har satt sitt namn under otaliga typsnitt, bland andra de populära sanserifferna Franklin och News Gothic.
New Century Schoolbook var jag själv med om att införa som brödtextsnitt och bilagerubriker i tidningen Idag – och tittar man på tabellen över typsnitt i DtP kan den insatte se spåren efter tidningsformgivarnas framfart över landet. Typsnitt som Nimrod eller Photina eller Gazette betyder en signatur som kommer att finnas kvar i tidningen en lång tid efter det att dummyn glömts bort eller kastats på sophögen av verklighetens krassa krav.
Efter Times och Century är brödtextsnitten (i fallande popularitetsskala) Gazette, Textype, Nimrod, Excelsior, Centennial, Clarion, Concorde, Corona, Digi-Antikva, Episet, News, Olympia och Photina.
En del av dessa är minnen från den tid (som inte är så länge sedan) då tidningar köpte sättsystem som krävde vissa typsnitt, som också såldes av det företag som levererade maskinerna. Så var företag som Monotype och Berthold uppbyggda, affärsidén var det slutna systemet – och det är därför dessa företag i stort sett är borta från den marknaden.
I dag är det öppna systemlösningar som gäller, standardplattformar och standardprogram. I Sverige betyder det oftast Macintosh och Quark XPress. Det borde också betyda att tidningsföretagen skulle kunna välja lite friare ur floran av flera tusen PostScript-typsnitt – men så är inte fallet, vilket vi kan se tydligt även i resten av DtP-undersökningen. Vilka rubriktypsnitt använder dagspressen i landet?
• 31 tidningar använder främst Bodoni, ett typsnitt med en stor svensk dagspresstradition. Giambattista Bodoni tecknade förlagan till tidnings-Bodonin kring sekelskiftet 1700–1800 i Parma, Italien (staden som exporterar skinkor och importerar svenska fotbollsspelare), skulle dock ha svårigheter att känna igen sitt typsnitt i Expressens tappning.
• 23 tidningar, eller var tredje, använder Times i rubrikerna. Liksom när det gäller brödtexten utmärker sig här Svenskan med sin alldeles egna, specialritade SvD-Times.
Övriga rubriksnitt i dagspressen är, förutom Bodoni och Times, också Century, Helvetica, Franklin, Centennial, Excelsior, Photina, Ideal News, Gothic, Futura, Univers och Bembo (hedersomnämnande till Sala Allehanda som faktiskt använder detta eleganta typsnitt till rubriker).
Utan att redogöra för alla övriga delar i DtP-undersökningen ska vi bara slutligen titta på typsnitten på löpsedlarna. Här chockade ju Svenska Dagbladet tittarna för en tid sedan genom att göra en löpsedel som utseendemässigt bröt mot de flesta konvenansens bud om tätt packade rubrikrader.
Så här ser löpsedelsligan ut: 35 av de tillfrågade tidningarna, hälften alltså, använder Futura. Det beror mestadels på en sak som nattredaktörer och löpsedelsmakare älskar över allt annat: Futura Extra Bold Condensed, en variant av Futura som är SMÄLLFET men samtidigt sväljer många pinnar per rubrikrad.
Vad Paul Renner skulle tycka om en svensk dagspresslöpsedel är osäkert, men de tankegångar som låg bakom hans ursprungliga, ganska eleganta och breda Bauhaustypsnitt Futura (1928) har inte mycket gemensamt med den packade svarta nyhetsförmedlingen på dagens svenska kioskväggar.
20 av de tillfrågade använder Helvetica, de flesta av de övriga andra mer eller mindre tråkiga sanserifsnitt som Univers, Frutiger, Heraldus, Helios, Gothic och Gill. Bara fyra använder fortfarande Bodoni på löpsedlarna.
Även om det kan finnas fog för en viss försiktighet i botaniserandet i katalogerna över PostScript-typsnitt så undrar jag lite över denna likriktning. Det finns ju hjälp att få, om man mot förmodan skulle känna bristande kompetens i typsnittsdjungeln.
För tidningar med snål konsultbudget kommer här några alldeles gratis typsnittstips. Först några alternativ till Times och Century som brödtext:
• Swift (ritad av holländaren Gerard Unger)
• Concorde
• Plantin
• Ehrhard
• Baskerville
• Sabon
• Berling
Här har ni några alternativa sanseriffer, för er som tröttnat på Futura/Helvetica på löpet:
• ITC Franklin Gothic Condensed (nyritade av David Berlow)
• Myriad (Adobes nya, mångsidiga Multiple Master-typsnitt)
• Frutiger
• Gill
• News och Trade Gothic
• Placard, Hanseatic, Hadrian Bold m.fl. smala typer
Slutligen. Är valet av typsnitt då så viktigt? Nej, det handlar mera om hur man använder det typsnitt man har. Ofta är värdena för utslutning och avstavning, ordmellanrum, kägel mm så dåligt inställda och bristfälligt anpassade till tryck och papper att tidningstexten ser eländig ut av detta skäl. Så vänta er inga under bara för att ni byter typsnitt…
Publicerad i Pressens Tidning 1993
posted by Pelle at Friday, January 01, 1993
0 Comments:
Post a Comment
<< Home