Wallpaper & Wired eniga: Seoul är inne!

Glöm hippa resmål som Beirut, Lagos, Sao Paolo och Mumbai. Det är Seoul som gäller. Och just nu är rätt tid att åka dit: den fuktiga sommaren är över, och den kalla vintern kommer inte förrän i december. Hösten är Seouls bästa tid, med torrt och soligt väder, krogar som laddar upp med nyskördade läckerheter och shopping för alla kassor.

Seoul i Sydkorea är i dag favoritdestinationen för hundratusentals japaner, och allt koreanskt har plötsligt blivit väldigt inne i Japan. Många hänvisar till succén för TV-serien Vintersonaten (Winter Sonata) i Japan. Den manlige huvudpersonen, spelad av Bae Yong-joon, en med de flesta mått mätt osannolik tönt, är säkert en välkommen kontrast till machomännen i Japan. Medelålders japanskor på besök i Seoul fnittrar förtjust och låter sig fotograferas intill pappdockorna av Bae.
Koreanska filmer, koreansk popmusik, för att inte tala om mobiltelefoner, platta TV-apparater och koreanska bilar… plötsligt kan världen inte få nog. Det koreanska undret, som ända in på 80-talet mest innebar blodigt förtryck, USA-stödd diktatur och ändlöst slit för underbetalda fabriksarbetare har ersatts av livaktig demokrati och konsumtionsekonomi där koreanerna har såväl fritid som pengar.


Men det räcker nog inte som förklaring till varför unga Tokyo-bor åker till Seoul över helgen för att festa, eller varför hippa tidskrifter som Wallpaper och Wired plötsligt har reportage från Seoul.
Staden i sig, världens fjärde största efter Tokyo, Mexico City och Sao Paolo, är inte särskilt vacker. Arkitekturen verkar mest ha hänt, liksom på måfå. Det är i och för sig begripligt. När kriget var över 1953 fanns knappast ett hus kvar i Seoul, och av stadens nio broar återstod inte en enda. Historikerna grälar fortfarande om vilken sida som bombade värst, men staden bytte härskare fyra gånger under lika många år. Sådant sätter sina spår.
Nu är i alla fall broarna återuppbyggda, och på kvällarna kan man promenera längs floden och se de vackert upplysta brospannen spegla sig i vattnet. Fast, det är klart, först måste man hitta ett sätt att ta sig över motorvägen.

Bilarna är Seould gissel. Trots att staden har en tunnelbana som förmodligen är världens bästa (i alla fall den renaste och säkraste) så spenderar Seoul-borna en väldig massa tid i bilköer. För turisten är dock tunnelbanan oslagbar, lätt att begripa och hitta i. På varje station finns såväl rena toaletter som en soffgrupp med litteratur att läsa för den som väntar på en kompis.
Låter det otroligt? Det finns saker som är ännu svårare att förstå för en västerlänning. På caféer ser man ofta ett par handväskor ligga obevakade på varsin stol intill trottoaren, eller en mobiltelefon på ett bord. På så sätt markerar du din plats medan du är inne och hämtar kaffet. Ingen stjäl. Gatubrottsligheten är så gott som obefintlig, och detta i ett storstadsområde som har närmare 24 miljoner invånare.
Det är naturligtvis inte hela sanningen. Det finns gangsterligor, mäktiga sådana som äger hotell och affärer i Seoul. Det finns prostitution, särskilt intill den stora amerikanska militärbasen. Det finns droghandel och beskyddarverksamhet. Men gatuvåld, ficktjuveri, inbrott och andra otrevligheter är sällsynta.

Större delen av Korea är berg, och Seoul är inget undantag. Nam San, eller Södra Berget, med sitt karaktäristiska röd-vita utsiktstorn syns över hela staden. Just nu är det stängt för renovering, men den omgivande parken är värd ett besök. Här hittar du också den vackra Nationalteatern, med fascinerande föreställningar av koreanska danser och karaktäristisk musik på blås- och stränginstrument.
Seoul består av ganska väldefinierade områden, vart och ett med sina specialiteter. Runt universiteten, speciellt de för unga kvinnor som Ehwa Womans University, finns massor av modeaffärer med trender som kommer till Europa året efter. Insadong är kultur, konst och hantverk. Dongdaemun är marknad och kommers. Runt Rodeo Drive söder om floden hittar du alla europeiska och amerikanska lyxvaror, inklusive bilar, smycken och handväskor.
Men den som letar hittar. Inte långt från centrum med alla ambassader ligger Millimeter, en liten butik i ett grått lättbetonghus stort som en förvuxen skokartong, som säljer det bästa av den unga, koreanska designen.